RYDS GHETTO

Det är stjärnklart i Linköping men ifrån mitt fönster ser jag bara 2.  ljusföroreningar. Jag tror inte det är mörkret vi är rädda för. Det är nog snarare gärningarna vi människor gör i mörker som skrämmer oss. Förut var vi rädda för allt förutom människan, det var våra medmänniskor som gav oss trygghet. Nu är det väl så att det bara är oss själva vi fruktar.

Jag läser en bok som heter Shantaram, det är en självbiografi ett livsöde alltså, utöver det vanliga. Mycket moral tas upp. rekommenderas.